Sedda byggen 1
Foto: Jens Dahlström
Också de små tågen bör ses från
sidan. Så här skall det se ut: Ett A-lok på väg
in i tunneln på Dalsrudsbanan. Det finns som synes fler vinklar
än snett framifrån. Notera röken och de fuktiga stenarna.
Det är bilder som denna som får oss att famla efter den gamla
klyschan "modell eller verklighet".
(A-loket, eftersom du frågar, är den av
Brimalms modeller som vi provkört mest. Det fungerar mycket bra,
går mjukt och med fin rörelse. Sagt à propos rykten
som är i svang kring de här mästerverkens pålitlighet
som trafiklok. Vår modell, som vi satte i trafik efter elva år
i vitrinskåpet, har tjänstgjort på SJ-slingan i timmar
varje söndag under vårvintern 2004 och så här långt
rullat oklanderligt. Något kan sägas om dragkraften, men å
andra sidan har vårt spår en stigning som förebilden
inte heller skulle klarat. En bättre anmärkning är då
att statsbanelok av den här typen aldrig förekom på Karlsborgsbanan,
att WNJ-tåget som hukar på spår tre ser lite mjäkigt
ut vid jämförelse. Men A-loket är mycket vackert när
det brakar igenom Mölltorp "in full cry" som man sa vid
Kings Cross när Edinburghexpressen, The Flying Scot, drog på
för fullt...)
(Vadå? Måste vi verkligen lyssna på
det här...?)
Man blir blasé inför alla modeller man får se på ett Bankalas. Här en kappe rälsbussar: Överst ett Y6-handmönster i skala N, därunder en smalspårsbuss från Rimbo Grande. Längst ned har Claes Mattisson breddat några Rimboplåtar till normalspårvidd. Färgbilden visar prov på firma Entecs produktion, precisionslödda kontaktledningsbryggor, Svaboliftar och – framför allt – strömavtagare i superkvalitetsutförande.
| Etsat rälsbussläp med förebild från ett fordon i Svenska Motorvagnsklubbens ägo. Ensam projektledare: Anders Johansson. |  |
En Märklin SJ personboggievagn plockad ur BRIO:s jubileumssats med D-loket och passvagnar i "riktigt" trä (vad som nu menas med det). Märklins modeller blir ofta samlarnummer, något som vi förstört på denna vagn genom att byta hjul och koppel. Debatten gick hög om huruvida trä gjorde sig så skalenligt som man önskade. På nära håll känns det lite grovt, men det finns något som heter optisk skala. Så här, i softat ljus blir intrycket mycket övertygande.
Som jämförelse en BCO7, etsad och byggd efter konstens regler av Hans Larsson, MRW. Vagnen lanserades som byggsats, som ofta med den här sortens exklusivmodeller i liten serie. Säkert blir också denna "collector's item".
En favorit: Nynäsbanans diesellok, senare SJ T31. Modellen är en Hobby-Teknik-plåt över ett Roco V60-chassi. Byggare Robert Liander, Kalmar MJ-klubb. Loket bär spår av att ha varit med om en del.
Husmodellbygge när det är som mest inspirerande: Elaffär från Nossebro. Scratch. One of a kind. Byggare: Göran Tholin.
Ett annat bygge i samma anda. Gunnarsfors station. Byggare: Dan Berglund. Dalsrudsbanan är namnet på MRW:s järnväg, tänkt att byggas efter BJ-förebilder.
 |
Banvaktstuga, skala O. Byggare Lars Hagström. Hur tegeltaket kom till har Lars beskrivit i Modelltåg 98. |
När vi ändå är där passar vi på att stjäla en vy från linjen. Foto: Jens Dahlström (Storbild)